Arkiv respirato -

Känner vårt undermedvetna rädsla för frihet?

 

let's go for a ride




världens finast husvagn. 

punkt ett

I sommras fick jag en ritplatta av mina päron, och fram till i söndags har jag bara ritat blommor med ett drag o spelat pen fight. Men så hände något. Kanske dags att ta tag o lära sig ordentligt?
Detta är inte det vakraste och långt ifrån kreativt, men det är en början så från och med nu, blir det bara bättre.  

rävar.

Jag gjorde dockor av lera i skolan för något år sedan.De är kanske inte de mest bedårande man sett men de pryder mitt rum ganska fint.  

skrivkramp.

Jag har fått skrivkramp. Jag sitter i någon psykos-liknande trans och tittar på mina halvfärdiga papper men så slog det mig. Google. Där finns allt. Så efter lite googlande har jag nog hittat ett botemedel:

"Påbörja en öppen och ärlig dialog mellan ditt medvetande (JAG) och ditt underliggande skapande jag. Låt detta inre jag få ett namn som jag beskrivit ovan, och har du ännu inget namn, låt det komma fram under tiden du pratar med dig själv. Se till att du hittar ett sätt att göra dialogen bekväm för dig – skriv ned den på papper, spela in den via en mikrofon… Se till att du kan spara dialogen på nåt sätt så du kan återkomma till den senare."

"Identifiera vilka områden som verkar konfliktfyllda och vilka som är harmoniska mellan ditt medvetna jag och ditt inre skapande jag. Detta kan ge dig en aning om var orsaken till din skrivkramp ligger. I och för sig kan det också leda till behov av mångårig psykoterapi, men vad gör man inte för konsten?"

"För att bryta denna onda cirkel kan du prova att skriva ett fullständigt uruselt första utkast. Och när jag säger fullständigt uruselt så menar jag alltså helruttet.
Dialogen ska vara så stel att man får ont, miljöbeskrivningen ska stinka av dåliga ordval och liknelser, grundidén ska vara skrattretande svag, och slutet fullständigt ologiskt."

Detta är så grym, så fint och en smula inspirerande. 


there was a child.

Jag lämnade han bakom mig i beslutet av ett bättre, gladare liv.
Nu är jag fri, jag flyger och har aldrig mått så här bra.
Fyra veckor senare klättrar vi 80m och blickar ut över staden, -skrattar, kramas.
Vi glömmer att äta och fryser på din balkong.
Livet är finare nu.